Gratis tekniskt verktyg
Kalkylator för tillåten kvarvarande obalans
Beräkna tillåten restobalans för en stel rotor enligt ISO 21940-11. Ange rotormassa, maximal driftvarvtal och specificerad balanseringsklass.
Resultat
Tillåten specifik obalans
Enligt ISO 21940-11 är den tillåtna specifika obalansen (excentriciteten):
- G — balanskvalitetsgrad (mm/s)
- n — maximalt driftvarvtal (RPM)
- ω — vinkelhastighet (rad/s)
Total tillåten kvarvarande obalans
Där m är rotormassan i kg. Resultat Uper är i g·mm när eper är i μm och m i kg.
Balanskvalitetsgrader
| Kvalitet | e·ω (mm/s) |
|---|---|
| G0.4 | 0.4 |
| G1.0 | 1.0 |
| G2.5 | 2.5 |
| G6.3 | 6.3 |
| G16 | 16 |
| G40 | 40 |
| G100 | 100 |
| G250 | 250 |
| G630 | 630 |
| G1600 | 1600 |
| G4000 | 4000 |
Praktiskt exempel
Givetvis: Rotormassa = 120 kg, Varvtal = 1500 varv/min, Balansklass = G6.3
ω = 2π × 1500 / 60 = 157,08 rad/s
eper = 6,3 × 1000 / 157,08 = 40,11 μm
Uper = 40,11 × 120 = 4 813 g·mm
Per plan (2 plan, 50/50): 4 813 / 2 = 2 407 g·mm
⚠️ Obs: För skivliknande rotorer är 50/50-fördelning mellan planen acceptabel när tyngdpunkten är centrerad. För långa rotorer, använd hävstångsregeln baserat på den faktiska tyngdpunktspositionen i förhållande till korrigeringsplanen.
Professionella instrument och mjukvara för balansering på plats för mätningar på plats och toleranskontroller enligt ISO 21940-11. Används i över 50 länder.